Snart så busar vi igen...
Så pirrigt, som tusen humlor i mitt bröst, som när vinden leker och gräset kittlar min mage. Som en fjäder som sakta smeker min hud, som varma lena stenar i en hand och som vattendroppens porlande. Som toner vi tolkar när leendena spelar sitt överlägnsa spel och som känslan det innbringer att ha ett sinne som liknar mitt.
Ensam är inte stark, ensam är bara ensam
Så mycket liknelser men aldrig nån som riktigt förklarar, så lycklig, saknar dig min vän...
En vän är en person som ser igenom dig och fortfarande är nöjd med vad han ser. Wilma Askinas
Kommentarer
Trackback