MyWorldAndMyThoughts

virider på mig, lägger av täcket, det är varmt, vänder på mig, de är kallt, lägger på täcket igen, hela natten, likadant, det måste vara dåligt väder utanför, uscha ja behöver verkligen sova. Väckarklockan ringer, galant, nu läre man alltså kliva opp, ligger fortfarande kvar i hela nio minuter å sträcker på armar och ben. Vickar på vristerna, dessa förundransvärt smala men endå så flexibelt starka delar av kroppen. Jag får lite brottomt nu, nio minuter minus är just nio minuter minus.

Vanligt sunt förnuft är inte särskilt vanligt, Voltaire

Jag ser i den lilla springan av fönstret där persiennen aldrig täcker att visst har de regnat, små små droppar, likt ett mönster från en sprayflaska, det är vad jag ser, vackra, perfekta små små droppar. Runda, blanka, likt pärlemor, likt skatten en mussla suger på, precis som daggdroppen som snart ska lämna bladet.

Att leva är att uppleva

Jag stänger dörren, låser den gör jag atomatiskt nu, det är väl effekten av ett boende bland okända. Jag släpper väskan rakt i golvet, men den förväntade dunsen uteblir istället landar den på pallen, jag tar ett steg in i hallen, kliver ur både skor och byxor, känner hur dagen kommer ikapp och hur tröttheten knackar på. Bakom mig hör jag hur väskan nu sakta glider ner på golvet.