Om ett försök till att vara klar, om att vara färdig
Att inte våga gå, att inte släppa taget. Den är brännande het men ändå vill mina händer inte släppa. Fortfarande verkar det som om ditt gift finns i mitt system. Sakta men säkert ebbar det då dock ut. Mitt medvetenade klarnar.
Som ringarna på vattenytan kan jag följa upp mina handlingars ursprung. Som ekot kan jag lyssna till mina första tankars bakgrund. Som jag är min viljas herre är min vilja herre över mig. Du, dig, det. Du får ej mer.
dina lögner
ditt svek
Känns nu så uppenbart
-Johan Gidlund
Så många dagar, så många år. Allt för många enligt mig.
Vad jag har lärt mig, vad jag ser.
Det jag sett, vad jag vet
Ytterligare en rad jag nu tillägnat detta, men inte dig, nej knappast så
Vad jag insett nu, är situationens värde.
Du kan gå, min lärdom tar jag med mig.
-Lina