Självklart ger jag vika

Mina ögon sluts, tröttheten kysser mina ögonlock, nacken kröks bakåt, sömnen smeker min kind, andas på min hals. Min andningen är lätt, stilla andetag som likt vågor på vattnet sakta sakta befinner sig.
Hösten söver mig, får min kropp att vackla, mina tankegångar stannar upp, ett andrum i vardagen.

Ibland är ord överflödiga, ibland behövs bara bilden som tanken ger, ibland behöver vi bara vara.

Kommentarer
Postat av: Malin

mm, ikväll är en glo-på-tvn-kväll

2006-10-10 @ 22:16:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback